onsdag 25 mars 2015
Årets garv
måndag 2 mars 2015
Min ängel
Idag för två år sen tog han, min fina pappa och mina underbara barns morfar sitt sista andetag. Vi pratade någon dag innan men då var han skruttig, svårt att prata o så blev han irriterad över det då mamma fick prata istället. Moltas låg i min mage, han och kotten i magen får aldrig träffa morfar, skär så i hjärtat när jag tänker på det. Pappa var rädd att vi skulle glömma bort honom, men hur skulle jag kunna glömma endel av mig själv?! Han är levande i allra högsta grad, pratar om honom så ofta, funderar på vad han gör i himlen, Filippa gissar o vi funderar tillsammans. Pratade om pappa imorse, jag sa att idag för två årsen så var det den dagen vi sa hej då timm morfar. Jaha sa Filippa, jag kom ihåg det. Han låg på sängen och hade ett stort plåster. Så var det.
Där har vi honom, än hade inte sjukdomen brutit ner honom, glimten i ögat fanns där o likaså hoppet.
//R
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)